so so so true ,

kopierade den här från en kille, läs, de e ett måste, för de e så sant.. (a) :

Kommer du ihåg din allra första kärlek?
Ibland när du lyssnar på vissa låtar, så påminner dom dig om just den personen?
Spelar ingen roll vem du har just nu, du blir ändå påmind om
honom och era stunder tsms. Och sen när det väl tog slut,
trodde du aldrig skulle bli kär igen, visst har jag rätt?
Och varje gång du går förbi hans hus så kommer du ihåg bilden
i huvudet, bilden av dig och honom - det perfekta paret...
Och varje gång du hör eran låt, känner du allt om och om
igen. Du vill bara vrida tillbaka tiden för att känna hans
hand mot din, en sista gång. Och det gör ont varje gång du
ser honom gå med en ny? År efter år suddas minnen ut, men
hans bild kommer du alltid ha kvar. Hur kan man glömma dom
där djupa ögonen? Hur kan man glömma det ansikte som man vart
så nära. Du saknar inte honom som person, du saknar det ni
hade. Du saknar att du var så bekväm i hans sällskap, att du
aldrig behövde skämmas eller spela någon du inte är. Jag tror
alla kommer ihåg sin första kärlek. Det är inte den du älskade först, utan den du älskade mest...


började typ gråta när jag läste det första gången , so so so true.

kärlek till alla jag älskar, ni vet nog vilka ni e :) <33

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0